Källsortering & återvinning 

Källsortering


Genom källsortering och återvinning utvinns användbar råvara och energi ur hushållets avfall. Detta ger stora miljövinster. Alla kan bidra till effektiv återvinning av material och energi genom att källsortera, det mesta av ditt hushållsavfall går att återvinna eller återanvända.


Varje lägenhet är utrustad med kärl för källsortering av hushållsavfall under diskbänken. Avfallet lämnas i en av de gemensamma miljöstationerna på Sjöviksvägen 120 (Berghus 4) eller Sjöviksvägen 106 (Berghus 3).


I miljöstationen sorteras följande:

  • Matavfall
  • Hushållsavfall
  • Wellpapp och returpapper
  • Tidningar
  • Metallförpackningar
  • Plastförpackningar
  • Elektronik
  • Glödlampor och lysrör
  • Batterier


Grovsopor som till exempel större emballage, möbler, vitvaror lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler. Här hittar du en förteckning över återvinningscentral i Stockholmskmun.


För miljöns skull är det viktigt att alla i föreningen hjälps åt att sortera sopor, dessutom minskar det föreningens kostnader för sophämtning.

Varför ska jag sortera?

      Dina sopor kan innehålla både värdefulla och farliga ämnen. Genom att sortera kan vi spara massor av resurser och skydda både människor och miljö.

      Genom att sortera dina sopor väl kan farliga ämnen tas om hand på ett säkert sätt. Därmed skyddas människor och miljö. 

      Genom att hålla isär olika material kan det mesta också återvinnas så att det kan bli nya produkter. Vi sparar energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger.

      Avfallssortering är en del av EU:s plan för hur vi ska hantera vårt avfall så att miljö och människor inte kommer till skada.

      Genom att sortera vårt avfall minskar dessutom det avfall som riskerar att hamna på deponi, soptipp.

      Det är faktiskt också ett lagbrott att inte sortera sina sopor.

      Skräp som slängs i naturen (eller på stadens gator) riskerar att läcka farliga ämnen. Det mesta tar också väldigt lång tid att bryta ner:

      • Glas – 1 miljon år
      • Plast – 450 år (då återstår ändå skadliga mikrobitar av plast)
      • Aluminium – 200-500 år
      • Plastbestruket papper – 5 år
      • Fimpar – 1-5 år
      • Papper – 6 månader